Bali, 20:31 på kvällen


Sängen kallar...

Trots poolhäng och allmänt chill hela dagen, är jag trött. Det känns bra, kroppen tillåts slappna av, ångest och stresskänslor som annars ligger äckligt tungt och tyngder mig, har lättat. Elefanten som ständigt sitter på min bröstkorg har klivit av. Trummorna som smattrar i mitt huvud har tystnat. Kolibrihastigheten på mitt hjärta har börjat sakta ned. Knuten i magen har börjat lösas upp. Sömnen, har kommit tillbaka. Demonerna i min hjärna har krympt till töntiga myror, och jag andas djupare än på länge.

Det kallas återhämtning, något jag saknat och längtar efter i fyra år. 

Det var på tiden. 


(null)


Kommentera här: